Tomas Gustafson OLY

Vilken otrolig lyx att få vara på träningsläger. Vi var på charmiga Friberghs förra helgen och fick uppleva riktiga kanondagar med högsommarvärme och fin cykling.

Det är klart att jag kan önska mig än mer av mig själv men någonstans måste jag lägga ribban. Jag kan känna mig lite besviken på att jag släppte när jag försökte täppa lucka då vi körde lagitempo i högsta fart. Det går undan när eliten stormar på. Någonstans måste jag inse att jag inte har samma klipp i benen som då jag var elitaktiv för trettio år sedan.

Efter feedback från coach Reck känner jag mig hoppfull och relativt stark med potential att utvecklas ännu mer. Det är inte illa att få de orden när man är femtioåtta. Nu börjar också den sista månadens cykling inför Vätternrundan och det är självklart viktigt att fortsätta hålla fokus på passen som väntar.

Nu torsdag kväll har jag hunnit med ett par cykelpass till under veckan och har haft fem två timmars föredrag på två dagar. Det har varit samma uppdragsgivare så min målsättning har varit att alla ska få ungefär samma upplevelse. Svårt men spännande och samtidigt fantastiskt kul att möta dessa olika grupper med fantastiska människor tycker jag. En del ger en otroligt fin återkoppling. Det gör det extra kul att stå på scenen även om jag har gjort det över tusen gånger tidigare.

På återhörande