Tomas Gustafson OLY

Efter Österrike är det nu några dagar utanför Umeå som gäller. Backarna är inte lika tuffa men det är väldigt rofyllt att trampa på i sin ensamhet på fina stigar och små grusvägar. Jag lyssnar på Historiepodden och känner mig allmänt stark när blodet strömmar genom kroppen. Det här är verkligen mental avkoppling.

Jag hinner tyvärr inte med några tävlingar innan Cykelvasan den 11 augusti så jag får försöka höja tempot på egen hand. Det är svårt att simulera tävling på träning och jag vill så gärna vara i god form för att kunna prestera bra från Sälen till Mora. Jag gör mitt bästa och försöker se till att jag har ”overskudd” då det är dags.

Nu sitter jag på kvällen nere vid sjön i lugn och ro. Långt borta brinner det och där möter människorna en annan verklighet. Jag ser på FB att jag har vänner som är på plats och hjälper till. Det är stort. I tidningarna kan vi läsa om och om igen om katastrofen och också om hur människor trotsar eldningsförbudet. Det är lätt att bli förbannad.

Ofta går mina tankar till de gamla minnena. Man kan tro att jag är fast där men det är som en guldgruva med erfarenheter, inte minst ur psykologisk synvinkel. Nu ska jag försöka arbeta hårt och tänka mig i form. Då jag har presterat allra bäst har jag alltid kunnat balansera energisk, kraftfull och målinriktad med avslappnad, avkopplad och harmonisk. Känslan av att kunna vara helt avkopplad och trygg är helt oslagbar.

På återhörande.