Att tro på det man gör är kanske inte alltid en självklarhet. Ibland är vi möjligen ”tvingade” att följa ett majoritetsbeslut eller ge efter för någon annans vilja. Jag brukar fråga mig själv hur dedikerade vi kan vara då? Vikten av att förtydliga målbild och öka förståelse för processen att ta sig dit, blir viktiga pusselbitar i strävan att utnyttja sin fulla potential.
Jag brukar ofta involvera både den egna individuella situationen och gruppens gemensamma ansvar att röra sig framåt. Hur går tankarna och vilka känslor är involverade? Vad är det som gör att det går fort framåt och vad är det som bromsar?
Tomas Gustafson OLY 