Tomas Gustafson OLY. Vad nu då!!! Jag har haft mitt diplom några år men jag la det åt sidan🤔 I början låg mina medaljer undangömda och de olympiska kläderna kunde man ju absolut inte använda. Då kunde ju någon tro att man tyckte att man var något! Jag var helt enkelt fånge i den förbaskade jantelagen!
Jag fick skäll i korvkön hemma i Eskilstuna för att jag ”svikit” och bara kommit sjua i Lake Placid 1980. Efter OS i Sarajevo 1984 kom jag hem till Eskilstuna och blev hyllad men det skavde lite eftersom jag då tävlade för SK Pollux i Västerås. Då var det jag som svikit.
Då jag kom hem från OS i Calgary med två olympiska guldmedaljer blev jag återigen hyllad i Eskilstuna och då var det på riktigt efter som jag också hade återvänt till Eskilstuna Idrottsklubb där jag börjat åka 1970. Sedan upplevde jag det som en liten mollavslutning på karriären då jag med en trettonde plats i Albertville 1992 smög hem i skymundan.
Men, oavsett medaljer kan vi som deltagit i OS titulera oss med OLY. Jag har upplevt OS fyra gånger som aktiv, arbetat med sex OS i IOC Athletes Commission och representerat Sveriges Olympiska Kommitté vid 6 Olympiska Spel.
Egentligen är deltagandet större än guldmedaljerna jag vunnit, eftersom stoltheten och glädjen av att tillsammans med mina lagkamrater ha gjort den tuffa resan för att komma med till OS, är allra störst. Frågar ni mig om minnen från den aktiva tiden är det lägren och gemenskapen som finns allra tydligast bevarat. Mål och mening är naturligtvis viktigt för att ge energi till att genomföra arbetet men oj vad tydligt det blir att resan i sig är den stora behållningen.
Det har gått en del år men nu när möjligheten finns ska jag med stolthet lägga till min nya titel, OLY.
Erfarenheter från mina Olympiska Spel kommer inom kort.
Tomas Gustafson OLY 